ATT PÅVERKA KULTURPLANEN

Vilka möjligheter har en kulturförening eller en regional ideell kulturallians att påverka kulturplanen via samråd, dialog och remissrunda? Nedan förklarar vi hur den politiska processen ser ut innan regionens politiker antar kulturplanen, vilka aktörer som finns samt vilken roll och inflytande de har.

Införandet av samverkansmodellen innebär att regionerna fördelar statsbidrag till regionala kulturinstitutioner och övriga verksamheter. Det sker under förutsättning att en kulturplan utarbetats i samverkan med kommunerna, och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället.

Samråd ska ske med det civila samhället, som regionala ideella kulturallianser och kulturföreningar som berörs av politiken i regionen och dess kommuner. Ideellt engagerade i kulturlivet i en region har därmed rätt och möjlighet att delta i samråd om kulturplanen.

SAMRÅD

Var tredje år börjar en ny regional kulturplan att gälla. Långt innan politikerna tar beslut om den regionala kulturplanen pågår samråd och förhandlingar om innehållet, dess prioritering och budget.

Myndigheter som vill ha olika aktörers åsikter om en särskild politisk fråga kan ta initiativ till samråd. I ett samråd kan till exempel regionen informera föreningar från det civila samhället om den aktuella politiska utvecklingen, och bjuda in dem att ge kommentarer och synpunkter. Ett samråd sker alltid på initiativ från myndigheter, inte från civilsamhället. Även urvalet av frågor att samråda kring görs av myndigheter.

Tidtabell och former för samråd
Regionerna har kommit olika långt i att etablera arenor för samråd. Dialog och samtal kan ske i olika former, från individuella möten till stora kulturting. För dig som är aktiv i en kulturförening gäller det att undersöka i vilken form samråd sker med civilsamhället i ditt län, om det alls görs, och utifrån detta bestämma hur ni vill medverka.

Flera regioner är ute i god tid och meddelar på vilket sätt civilsamhällets organisationer kan medverka, men det gäller inte överallt. Ett första steg är att ta reda på vilken tidtabell som gäller i regionen, och vilka stationer som finns på vägen, till exempel samråd, kulturting, dialog- möten och remisstider. Här kan regionens tjänsteman med ansvar för kulturplanen hjälpa till. De regioner och landsting som ingår i kultursamverkansmodellen har mer information om kulturplansprocessen på sina webbplatser.

Syfte med samråd
Det pågår en politisk diskussion om hur tydligt syftet med samråden i kultursamverkans- modellen är idag. Ideell kulturallians menar att regeringen borde vara tydligare med syftet, eftersom det är viktigt att stödja de som deltar i samråden. Ideell kulturallians föreslår en skrivning av typen: ”Syftet med samråden är att förbättra förutsättningarna för civilsamhällets organisationer att tycka till och lämna synpunkter.”

Det skulle ge regionerna skäl att prioritera samråden. Ett tydligare syfte kan även öka engagemanget för samråden hos kulturföreningar och kulturaktiva.

ATT SKRIVA EN REMISS

När regionen har ett förslag till kulturplan skickas den ut på remiss. Remisstiden är en period där det går att lämna synpunkter på förslaget. Vissa offentliga organ måste lämna ett remissvar, medan aktörer från civilsamhället kan välja att svara eller inte på remissen. Några instanser är redan med på en lista och därmed utpekade remissinstanser, men det är viktigt att veta att alla som vill kan lämna ett remissvar. Om en ideell organisation återkommer med remissvar vid flera tillfällen, år ut och år in, i en fråga så är chansen stor att den blir en utpekad remissinstans till slut. Det är också en upparbetad seger att bli en utpekad remissinstans, eftersom regionen förväntar sig att just den här aktören kommer ha åsikter att dela med sig av när det gäller kulturpolitiken.

Remissförfarandet är ett viktigt inslag i den politiska beslutsprocessen, och en chans att låta regionen få veta vilka konsekvenser förslaget till kulturplan förväntas bli för olika parter.

Flera skäl att lämna ett remissvar
Remissvar blir lästa, så det värt att lämna in ett svar. Om du och den verksamhet du företräder har synpunkter på förslaget till kulturplan så skriv ner dem och skicka in innan remisstiden är slut. För den som inte skrivit ett remissvar tidigare kan tröskeln kännas hög, men det behöver varken vara svårt eller krångligt att lämna ett remissvar. Ett tips är att skriva kort och kärnfullt, liksom att följa upplägget på den föreslagna kulturplanen. Det blir enklare för den som läser remissvaret att hänga med, och att utgå från ett befintligt förslag gör också att era idéer lättare kan få politiskt genomslag. Är en politiker särskilt engagerad i ett område, som finns under en rubrik, så kommer den studera kommentarer om det området extra noga.

Det är värdefullt om det civila samhället hörs och syns i arbetet med den regionala kulturplanen. Att lämna en remiss på regionens förslag till kulturplan är en metod för att höja rösten. Ett remissvar kommer att läsas och är en offentlig handling och tillgänglig för alla som vill läsa. Det kan också få betydelse på sikt, att den ideella kulturen gör sig synlig i samband med varje kulturplan.

Att ni formulera er i ett remissvar från en regional ideell kulturallians stärker även positionen för Ideell kulturallians på ett nationellt plan, eftersom den ideella kulturen blir mer synlig. Ett remissvar kan ni också använda som underlag till debattartiklar.

Remiss är en hänvisning av ett ärende till myndigheter eller organisationer, så kallade remissinstanser för yttrande innan beslut fattas. Remissinstanserna kan inkomma med ett remissvar eller göra en återremiss.

Stöd från regionen
Ska du skriva ett remissvar men blir osäker på form eller innehåll kan det hjälpa att kontakta den som är ansvarig för kulturplanen på regionen och ställa dina frågor. Vissa regioner skickar med frågeställningar när en kulturplan går ut på remiss.

På regeringens webbplats finns foldern Svara på remiss – hur och varför?. Den utgår från statliga förslag och remisser, men innehåller tips som även kan fungera för regionala remisser.

Några av tipsen:
• Börja gärna med en sammanfattning.
• Det ska vara lätt att hitta synpunkterna på olika delar av betänkandet. Följ gärna betänkandets disposition.
• Det ska vara lätt att hitta ställningstagandena och skälen för dessa.
• Språket ska vara klart och lättbegripligt.

AKTÖRER I KULTURPLANSARBETET

Kulturplaner är statens sätt att ge regionerna mer utrymme att formulera sin kulturpolitik. Samverkan ska ske med kommunerna, något som gett namn till kultursamverkansmodellen. Samråd ska ske med länets professionella kulturliv och det civila samhället. I samråden är det viktigt att ha kännedom i vilken roll de medverkande personerna deltar. Inte minst kan det vara viktigt i sammanhang där en och samma person vid olika tillfällen kan vara aktiv som politiker, engagerad i en eller två ideella kulturföreningar samt anställd som tjänsteman i en kommun eller region.

Politikerns roll:
Att kunna beskriva vad som menas med de kulturpolitiska ambitionerna, ta ansvar för dem, debattera och driva men också utveckla sitt partis politik tillhör politikerns roll. En viktig funktion är att möta ideella kulturföreningar och lyssna på medlemmarnas och företrädarnas idéer och höra hur de upplever villkoren för det civila samhället.

De som har daglig kontakt med medborgarna är ofta tjänstemän, de anställda som jobbar med kulturfrågor i regionen. Men till syvende och sist är det ändå politikerna som bestämmer om kulturplanen, och det är dem ni ska samråda med inför beslutet och sedan utkräva ansvar av när kulturpolitiken är antagen.

Ansvariga kulturpolitiker finns i regionfullmäktige och ofta i en mindre enhet som en kulturberedning eller ett kulturutskott. Den praktiska politiken syns till exempel i politikers engagemang i olika frågor, i den politiska debatten samt i hur anslagen till kulturverksamhet fördelas.

Utvärderingar från Myndigheten för kulturanalys konstaterar att de regionala politikernas engagemang för kulturpolitik har ökat sedan kultursamverkansmodellen infördes. Partierna och deras företrädare kan sägas driva kulturpolitik på tre nivåer: lokal, regional och riksnivå. De beslutande församlingarna är då kommunfullmäktige, regionfullmäktige och riksdagen. Både för en aktiv medborgare och för en politiker kan det vara bra att ha koll på vilka kultur- politiska program och ställningstagande de olika politiska partierna gjort på olika nivåer.

Tjänstemannens roll:
Att informera om de formella processerna hör till tjänstemannens roll, men de sitter även på en mängd information från kulturplanprocessens innersta rum och kan berätta hur ”snacket går” i olika frågor. De känner ofta till tidigare och pågående processer. Att återkoppla till civilsamhället efter samråd och kulturting hör också till tjänstemännens formella uppgifter.

Myndigheten för kulturanalys slår fast att även regionala tjänstemäns engagemang för kulturpolitik har ökat i och med kultursamverkansmodellen. Både politiker och tjänstemän upplever dessutom att tjänstemännen är den aktör som har haft störst reellt inflytande över den regionala kulturplanens innehåll och utformning sedan samverkansmodellen infördes.

De anställda tjänstemännen på regionen har en nyckelroll i arbetet med kulturplanerna. De är spindeln i nätet för samverkan med kommunerna, och har i bästa fall upparbetat kontinuerliga dialogformer med det professionella kulturlivet och de ideella krafterna.

Civilsamhällets organisationers roll:
Att delta i samråd och dialog med regionen om kulturplanen, att organisera sig i en regional ideell kulturallians och att gemensamt svara på regionens remiss tillhör civilsamhällets organisationers roll i kultursamverkansmodellen.

När samverkansmodellen infördes var ambitionen att villkoren för det civila samhället ska förbättras i dialog med lokala och regionala kulturorganisationer. Ideell kulturallians har framhållit att ”samråd” mest ger organisationerna tillfälle att kommentera och lämna feedback på myndigheters förslag, medan ”dialog” är en mer jämlik form för samtal eftersom initiativ kan tas från båda parter.

Samverkan har ökat på alla nivåer i och med modellen, men inflytandet ser olika ut för olika grupper.

”Medan det professionella kulturlivet har hittat en fungerande form för medverkan i dialog- processerna pekar utvärderingar och uppföljningar på att civilsamhällets representation och deltagande i modellen ännu inte har funnit sin form.

Landsting och regioner har i många fall haft svårt att identifiera civilsamhällets företrädare som kan bestå av en stor variation av aktörer, till exempel studieförbund, hembygdsförbund och riksteaterföreningar. Ett problem för civilsamhället är att modellen utgår från den regionala nivån. Ofta är föreningslivet mycket starkare på kommunal nivå, och många organisationer är svaga på regional nivå. Vidare har civilsamhället haft svårt att förstå vad samrådet i kultur- samverkansmodellen ska ge. Syftet med samrådet behöver klargöras av staten eftersom det annars finns en risk att civilsamhället kommer att sluta delta i samråden.” (Kulturanalys 2016, Myndigheten för kulturanalys)

ANALYSERA KULTURPLANEN

Tips till dig som vill fördjupa dig i den regionala kulturplanens innehåll.

Läs mer >>

Använd vår studiehandledning!

Här kan du ladda ned och läsa studiehandledningen i sin helhet.

Ladda ned >>