Detta upprepades ett antal gånger i budgetpropositionen. Vi gör en viktig insats för samråden inom kultursamverkansmodellen men processerna måste utvecklas. Det är bra att detta uppmärksammas och att Ideell kulturallians nämns och referats till i propositionen men det saknas vilja att ta frågan vidare. Ideell kulturallians har en mängd förslag på åtgärder för att fördjupa och kvalitetsäkra samråden, med det saknas medel till att pröva och genomföra våra idéer.   De ekonomiska insatser som staten gjort på kultursamverkansmodellen har varit små, civilsamhället har inte fått några extra resurser alls. Därför vill vi se att motsvarande satsning som görs inom social ekonomi för att stimulera framväxt av lokala och regionala överenskommelser (2,7 mkr, 2014) även görs på kulturområdet. När nu bidraget till regional kulturverksamhet har öppnats upp för det civila samhället att söka tolkar vi signalen från regeringen att Ideell kulturallians är en part i den regionala kulturutvecklingen.

I övrigt var det ljumt intresse för kultursamverkansmodellen i förslaget, inga extra medel satsas, och det var nog att förvänta eftersom varken (S) eller (MP) har visat speciellt intresse för reformen. Att Myndigheten för kulturanalys (MYK) läggs ner kom som en överraskning. MYK var lite av en frisk fläkt när den kom, ett lite annorlunda arbetssätt, och med uppdraget att analysera effekterna av modellen. Det finns en viktig poäng med att uppföljningar och analyser görs av utomstående aktörer, nu får myndighet och regioner/landsting utvärdera sig själva.

Mycket var redan känt innan budgetproppen presenterades men en positiv överraskningen var att 230 miljoner under tre år ska satsas på miljonprogrammen i förorterna. Vi vet inte än vilka städer det gäller men Statens Konstråd och Statens kulturråd kommer att dela på ansvaret sinsemellan.  Intentionerna med förslaget ligger helt i linje med vad många av Ideell kulturallians medlemsorganisationer arbetar med redan idag. Nya satsningar på fler mötesplatser för kulturella aktiviteter, resurser till att utveckla kulturverksamheter och full fritidssysselsättning är att bygga ut och bygga vidare för en hållbar infrastruktur. Nu är det viktigt att resurser också läggs på alla de fantastisk idéer och initiativ som redan startats av invånare/föreningar/nätverk samtidigt som det öppnar upp för nya spännande och kreativa förslag.

Parallellt med att budgetpropositionen läggs har Ideell kulturallians tillsammans med Riksteatern, Länsteatrarna i Sverige och Teatercentrum en uppmaning till att väva samman kulturpolitik med landsbygdspolitik. Sverige behöver en kulturpolitik för hela landet. Det kan inte bara vara storstädernas eller deras ytterområdens privilegium att få kulturen.  Vi föreslår att landsbygdsministern och kultur- och demokratiministern ger våra organisationer ett uppdrag där kulturpolitik och landstingspolitik vävs samman.

Det dröjde innan vi fick besked om var politiken för det civila samhället skulle hamna. Lite märkligt kan tyckas då det i våra ögon borde vara både logiskt och självklart att koppla ihop demokrati- och civilsamhällsfrågor. Det blev sedan heller inga överraskningar i proppen, förra regeringens politik tycks bestå och om det fanns förväntningar om annan viljeinriktning eller förändrar tyngdpunkt så är det läge att vara besviken. Samråd och dialog präglar även nästa års arbete, Partgemensamt Forum (civilsamhällets företrädare har kontinuerliga dialogmöten med regeringens representanter om politiken för det civila samhället) tycks fortsätta, Överenskommelse arbetet fortsätter, samråden inom kultursamverkansmodellen likaså. Det som förvånar mest är att inga tilläggsdirektiv till enmansutredningen ”Utredningen för ett stärkt civilsamhälle” föreslås. Förra hösten verkade både (S) och (MP) överrens om att utredningen borde bli parlamentarisk och under våren har både Jämtin och Romson ställt sig positiva till en breddning av frågeställningar. Framförallt saknas framtida utmaningar runt finansieringen av civilsamhället, en inte helt oväsentlig fråga för många.