Att läsa och förstå en kulturplan

Då var det dags att sätta tänderna i en regional kulturplan! Oavsett om det är ett förslag eller en gällande kulturplan kan det vara bra att tänka igenom vad syftet är med att läsa planen. Vill du läsa för att få en överblick? För att lära mer om kulturverksamheten i regionen eller länet? Eller läser du tillsammans med andra för att svara på en remiss? Oavsett är det bra att ha ett strukturerat angreppssätt.

​

Kulturplanens struktur och innehåll

I vissa planer finns en tydlig logik, planen tar upp nuläge och vad regionen vill åstadkomma, samt hur vägen dit ska se ut. Tyvärr är det inte fallet i alla planer, och det kan vara viktigt att notera vid en analys. Vilka delar är på plats och vilka saknas?

Kulturplanens struktur kan se olika ut beroende på om innehållet är mer övergripande eller mer detaljrikt. De flesta kulturplanerna börjar ändå med att lyfta regionens eller länets egen vision om kulturen och kulturens betydelse.

Vanlig struktur för en kulturplan

​

Inledningsvis:

• Regionala visioner om kulturen

• Regionens kulturpolitiska mål

• Nationella kulturpolitiska mål

Övrigt innehåll och avsnitt:

• De sju utpekade verksamhetsområdena

• Om det professionella kulturlivet

• Om folkbildning

• Om civila samhällets organisationer

• Regionens former för samverkan och samråd

• Samråd och samverkan – mellan regionen och kommunerna och de olika aktörerna

• Samråd och samverkan – mellan olika aktörer, och bland dem civila samhällets organisationer

​

Med som bilaga i vissa kulturplaner:

• Redovisning av kulturverksamheten i regionens alla kommuner

​

Vad måste ingå i en kulturplan 
Kultursamverkansmodellen är en modell för fördelning av statsbidrag till regionala kulturverksamheter. Verksamheter som bedrivs med stöd av statliga medel som fördelas genom modellen måste ingå i kulturplanen.

I Kulturrådets redovisning av förberedande insatser inför införandet av kultursamverkansmodellen angavs administrativa krav på kulturplanerna, samt villkor för statliga medel. Här föreslogs också hur kulturplanerna skulle se ut till disposition och innehåll. Bland annat skulle planen ge en bild av ”landstingets prioriteringar inom kulturområdet och hur man tänker sig att de statliga medlen skulle användas och förstärka dessa”.

I samma redovisning stod också att statsbidraget i kultursamverkansmodellen skulle baseras på 2010 års regionala fördelning till sju utplockade områden. Områdena är föränderliga men är år 2017 snarlika de ursprungliga. Statens kulturråd slår fast att regionerna/landstingen får dela ut statliga medel inom kultursamverkansmodellen inom följande sju verksamhetsområden:

1. Professionell teater-, dans- och musikverksamhet

2. Regional museiverksamhet

3. Regional biblioteksverksamhet, läs- och litteraturfrämjande verksamhet

4. Konst- och kulturfrämjande verksamhet

5. Regional enskild arkivverksamhet

6. Filmkulturell verksamhet

7. Hemslöjdsfrämjande verksamhet

För aktuella verksamhetsområden, se Kulturrådets hemsida: www.kulturradet.se/sv/bidrag/ Regional-kulturverksamhet

För de regionala kulturinstitutionerna finns även utvecklingsbidrag att söka direkt hos Kulturrådet.

Vägval för regionen

Det finns alltså några saker som måste ingå i den regionala kulturplanen. Utöver dessa kan regionen själv bestämma innehållet. Här kan det variera rätt mycket. En region kan fokusera på att utveckla det som måste ingå, eller ta ett bredare helhetsgrepp.

Fokus i den regionala kulturplanen styrs ibland av hur kulturlivet ser ut i regionen, till exempel finns det regioner som har färre institutioner än andra och som väljer att lägga större tyngdpunkt i planen på regionens lokala kulturverksamheter.

Den regionala strategin i kulturplanen

Den regionala utvecklingsstrategin är mer eller mindre tydligt länkad till kulturplanen i olika regioner.

Den regionala tillväxtpolitiken syftar till att landets regioner ska kunna utnyttja sina egna resurser för att på bästa sätt bidra till nationens samlade tillväxt och utveckling. En regional utvecklingsstrategi utgår ifrån de regionala förutsättningarna och tas oftast fram genom möten och samtal med kommuner, myndigheter, näringsliv, branschorganisationer, idéburen sektor med flera. De regionala kulturmålen ska bidra till att uppfylla den regionala strategin. Region Kronoberg har en regional utvecklingsstrategi som heter Gröna Kronoberg och som slår fast att hållbarhet ska genomsyra regionens utvecklingsarbete. Den regionala kulturplanen är en understrategi till Gröna Kronoberg.

Tillägg och revideringar, vad betyder de?

Enligt kultursamverkansmodellen ska treåriga kulturplaner upprättas. Att processa fram en kulturplan tar väldigt mycket tid och förutsättningarna i den offentliga förvaltningen kan skifta. Därför finns det exempel på att regionerna förlängt kulturplanen ytterligare ett år, eller när förslaget till plan bara omfattat två år har regionerna tagit fram en bilaga som tillägg till planen.

När förutsättningarna förändrats sedan planen skrevs kan en revidering göras under de år som kulturplanen omfattar. Det kan påverka i så pass stor utsträckning att ett visst innehåll behöver skrivas om.

Att analysera en kulturplan

Kvaliteten på kulturplanerna som skrift varierar och som läsare kan planerna uppfattas som mångordiga, övergripande och retoriska. Många begrepp som används förutsätter att du som läsare har en förförståelse för deras betydelser och vad de står för i praktiken. Det gör att kulturplanerna tenderar att vara arbetsamma att läsa och att analysera. Här följer några tips att tänka på när ni analyserar planerna.

Utgångspunkter 
I början av planerna beskrivs oftast utgångspunkterna eller strategier och visioner för hela kulturen. Läs de styckena noggrant, här finns som regel de nycklar som behövs för att förstå innehåll och uppbyggnaden av kulturplanen. Planen kan bestå av två delar där den ena beskriver vad som ska utvecklas och där den andra framförallt presenterar bredden på kulturverksamheterna i regionen.

Visioner, mål och fakta 
När texterna är beskrivande och använder sig av svåra begrepp är det bra att försöka hålla isär vad som är vad. Ibland är det extra svårt att skilja mellan påståenden och fakta. Att kritiskt ifrågasätta vad som står kan sätta ljuset på vältaliga utvikningar utan större innehåll.

Begreppet vision används för att beskriva ett önskvärt tillstånd i framtiden. En vision kan innehålla mål och strategier. En vision behöver inte vara tidsbunden eller mätbar eller vara realistisk. Målen är däremot något som man eftersträvar att uppfylla och oftast är målen kopplade till flera strategier. Som läsare av en kulturplan finns här utrymme att fundera över val av vision och mål och om målen är kopplade till strategier och insatser grundade på fakta.

​

Utrymme för egna intresseområden 
Om det är ett speciellt område som är av intresse är det bra att veta i vilken del av planen verksamheten ligger. Det kan annars vara lätt att koppla ihop vision och strategi med utvecklingsförslag och tro att allt som omfattas av en strategisk inriktning inbegriper utvecklingstankar.

I analysen av en kulturplan ingår att bilda sig en uppfattning om skrivningarna är bra eller dåliga, utifrån de egna intressena. För att kunna veta om något är bra eller inte så är ett tips att jämföra med andra verksamheter. I vilken del i kulturplanerna finns de? Finns det någon speciell anledning att de finns beskrivna där? Vad står det? Det kan också vara bra att jämföra med en verksamhet där regionen är tydliga med vad de vill utveckla. Då är det lättare att få idéer på hur eventuella förslag på formuleringar skulle kunna se ut för det egna verksamhets- området.

Tydliga skrivningar

Eftersom kulturplanen är underlag för bidrag till sju utpekade konst- och kulturområden,
är oftast skrivningarna som tydligast här. Regionerna måste vara skarpa med hur de tänker utveckla dessa områden. Regionerna konkurrerar till viss del även sinsemellan och det kan hända att det statliga bidraget förändras, antingen att det ökar eller sänks, från en kulturplan- speriod till en annan.

Nyckelord 
Det finns vissa ord som är återkommande och används flitigt i alla kulturplaner. Det är ord som ”stärka”, ”främja”, ”vill”, ”verka för”, ”skapa förutsättningar för”, ”arbeta för”, ”tydliggöra” positiva ord som är lätta att associera till förändring. När de här orden dyker upp är det bra att fundera över hur en verksamhet till exempel ska främjas.

Det finns också exempel på otydligheter som är lätta att feltolka, till exempel ”Arrangörerna spelar en viktig roll för kulturen i vårt län och vi vill stärka arrangörerna”. Det finns arrangörer i de flesta kulturområdena och här behöver man veta vilka arrangörer det gäller.

Övriga saker att tänka på 
Även kopplingen till den regionala strategin kan vara intressant att studera för att se vilka argument politiken i er region för fram, liksom egna regionala kulturpolitiska mål.
Glöm inte heller och se om det finns tillägg och revideringar.

Eftersom kulturplanerna kan vara svårlästa så är ett tips att använda sökfunktionen i en pdf. Det gör det lättare att gå igenom dokumenten och att hitta verksamhet av intresse.

Att jämföra kulturplaner 
Varje region eller landsting ansvarar för innehåll och utformning av den egna kulturplanen. Det innebär att skillnaderna kan vara stora mellan regionerna. Lite generellt kan man säga att kulturplanens innehåll oftast är mer detaljrikt i en liten region jämfört med en stor. Omfånget varierar också mellan regionerna.

Kulturplanerna kan även ändras över tid i en och samma region. Sedan kultursamverkansprocessen infördes är det dock ovanligt att några större omprioriteringar och omvälvande nysatsningar görs från kulturplan till kulturplan i en och samma region.

​

Då kulturplanerna i regel är på många sidor kan ett tips vara att jämföra likvärdiga delar av två regioners planer, att ta ett ämnesområde eller en särskild del av planerna och jämföra med varandra.