Ideell kulturallians har sedan kultursamverkansmodellen infördes noga följt arbetet i landet utifrån det civila samhällets perspektiv. Utifrån de utvärderingar som gjorts behöver samrådet inom modellen utvecklas och kvaliteten måste höjas. Med det som utgångspunkt har vi utarbetat ett koncept som innehåller både ett metodverktyg, studiematerial och personella resurser för att hjälpa till att driva på utvecklingen av samråden.

​

Utredning ser över Kultursamverkansmodellen

 

I juli 2022 utsåg regeringen Mats Svegfors till särskild utredare med uppdrag att se över kultursamverkansmodellen. Modellen används idag för att fördela statliga medel till regional och kommunal kulturverksamhet. Modellen bygger på att staten, utifrån regionala kulturplaner och en fortlöpande dialog, fördelar medel samlat till regionerna som sedan fördelar dessa vidare till enskilda verksamheter. Modellen ska bidra till att av riksdagen beslutade nationella kulturpolitiska mål uppnås, samtidigt som den ger ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer.
 

I utredningens uppdrag ingår bland annat att bedöma hur modellen kan vidareutvecklas för att främja ett rikt kulturliv i hela landet och breddat deltagande.

​

Delta i dialog med kultursamverkansutredningen

Som ett led i arbetet har utredningen initieras ett brett och förutsättningslöst
samtal om hur det offentliga finansierar kultur via samverkansmodellen och om kulturpolitikens fortsatta utveckling, inte minst i relation till de stora samhällsförändringar som vi ser idag.

 

Organisationer som företräder det fria kulturlivet och civilsamhället är inbjudna att lämna synpunkter till utredning. Det går att boka möten med utredningens kansli, och att skicka synpunkter och dokumentation till utredarna. Läs mer i inbjudan om att lämna synpunkter till utredning av Kultursamverkansmodellen. 

​

Ideell kulturallians tf. verksamhetschef Anna Livion Ingvarsson ingår i utredningens expertgrupp. Läs mer om hennes synpunkter på arbetet.

​

Utredningen pågår till den 29 september 2023. 

​

Om Kultursamverkansmodellen 

I december 2009 fattade riksdagen beslut om en ny modell för fördelning av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet. Förslaget innebar att regioner och landsting fick ett ökat ansvar för fördelningen av statliga bidrag till lokal och regional verksamhet.

Statens Kulturråd delar inte längre ut anslag direkt till kulturinstitutioner utan istället ska regioner och landsting göra upp treåriga kulturplaner och sedan förhandla med Statens Kulturråd om anslag. Kulturplanerna ska tas fram i samverkan med länets kommuner och efter samråd med det professionella kulturlivet och det civila samhället. De lokala och regionala behoven ska fogas samman med de övergripande nationella målen.

 

Samråd

Samråd kan beskrivas som ett initiativ från myndigheterna som efterfrågar input om särskilda politiska frågor från olika aktörer, bland annat civila samhället. Samråd sker oftast genom att myndigheter informerar civila samhället om den aktuella politiska utvecklingen och bjuder in dem att ge kommentarer och synpunkter. Samråden sker på initiativ från myndigheter, inte från det civila samhället. Även urvalet av frågor att samråda kring görs av myndigheter.

 

Anslag

De statliga resurser som finns inom ramen för kultursamverkansmodellen berör sju utpekade områden (professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete, biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet, professionell bild- och formverksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet samt främjande av hemslöjd). De regionala medlen finansierar även annan regional kulturverksamhet.

​

Kulturrådet har tagit fram en film för att förklara kultursamverkansmodellen på ett enkelt sätt: